Kroniskt trötthetssyndrom – ny forskning ger hopp

Kroniskt trötthetssyndrom har länge varit en kontroversiell diagnos och läkarna har inte riktigt kunnat enas om den har psykologiska eller biologiska orsaker. För fyra år sedan hittade emellertid australiensiska forskare tecken på att det uppstår förändringar i hjärnan hos människor med diagnosen kroniskt trötthetssyndrom. Man hoppas på att denna upptäckt i förlängningen ska leda till en bättre förståelse för orsaken till symptomen (det går dock fortfarande mycket långsamt för forskningsvärlden att nå konsensus om definitioner och behandlingsmetoder).

I oktober 2015 publicerade ett team från Oxfords universitet en rapport som inger hopp för de drabbade. I studien följde man upp fyra olika behandlingsformer för kroniskt trötthetssyndrom (CFS) och kom fram till att kognitiv beteendeterapi (KBT) och ”gradvis ökad träning” (GET) är mer effektiva än andra vanliga behandlingsformer såsom standardbehandlingen i vården (SMC) och affektfobiterapi (APT).

KBT och GET är enligt det brittiska forskarteamet framförallt mer effektivt vad det gäller de långsiktiga effekterna.

Tidigare har bland annat Riksföreningen (oklart när då de inte tydligt anger datum i artiklarna) publicerat en rapport som menar att KBT/GET-behandlingar riskerar att försämra patienternas hälsa på sikt. De brittiska forskarna menar dock att man inte behöver oroa sig för detta, men att man bör vara medveten om dessa behandlingar ”inte hjälper för alla, och mer forskning behövs för att hitta alternativa metoder”. Källa: Michael Sharpe et al. Rehabilitative treatments for chronic fatigue syndrome: long-term follow-up from the PACE trial. The Lancet Psychiatry, October 2015 DOI:

Symptom för kroniskt trötthetssyndrom

De vanligaste symptomen för Kroniskt trötthetssyndrom är återkommande halsinfektioner, djupgående matthet, muskel och ledvärk, ömma lymfkörtlar i halsen och under armarna, koncentrationsproblem och dåligt korttidsminne, huvudvärk, att man aldrig känner sig utvilad hur mycket man än sovit, och dålig återhämtningsförmåga efter fysisk ansträngning. Man ska ha uppvisat flera av ovanstående symptom under mer än sex månader för att bli aktuell för diagnosen.

Man vet inte vad som orsakar detta syndrom, men påfallande ofta verkar det uppstå i samband med en långdragen influensa. Man har även börjat göra kopplingar mellan kroniska, och mentalt uttröttande, sjukdomar som prostatit och kroniskt trötthetssyndrom.

Ibland annat USA har kroniskt trötthetssyndrom (Chronic Fatigue Syndrome, förkortas CFS) blivit en allt vanligare diagnos. I Sverige räknar man med att cirka 40, 000 människor, främst vuxna kvinnor, är drabbade.

Wikipedia:  ”Idag används termen ME/CFS för sjukdomen (myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrome).”

Källor: Dagens Medicin, Science Daily och Vårdguiden.