Det har gjorts flertalet intressanta studier på leenden i foton och vad dessa kan säga oss om vårt framtida beteende och livskvalitet. Den kanske mest intressanta studien gjordes av amerikanska forskare som 2010 granskade foton ur ett gammalt basebollregister.
Spelarna i studien (230 till antalet) började alla sin professionella basebollkarriär innan 1950. Man förstorade deras porträttfoton och graderade deras leenden: Inget leende, litet leende eller brett leende. Sedan jämförde man dessa data med statistik för dödsfall bland spelarna mellan åren 2006-2009 ur samma register, och man tog också hänsyn till andra faktorer som påverkar livslängden som BMI, längd på karriären, utbildning och så vidare.
För spelarna som hade avlidit under perioden var medellivslängden 72,9 år för spelarna som inte log på sina foton och 75 år för de spelare som ”log något”, och 79,9 för spelare med breda leenden.
Enligt författarna till studien som publicerades i ”Psychological Science” för ett par år sedan är detta inte något ”psykologiskt dravel”. Positiva känslor har flera gånger om länkats samman med såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande och denna studie ska ses som ytterligare en indikation på hur viktigt det är att tänka positivt och vara en allmänt glad person.
De lade dock in en brasklapp i studien och erkänner att det inte framgår om basebollspelarna blivit instruerade att le eller inte vid tidpunkten för fotograferingen. Stora leenden är emellertid, hävdar de, hur man än ser på saken en starkare indikation på genuin lycka än tillbakahållna leenden. Läs en annan artikel om vikten att tänka positivt.
Charles Darwin skrev redan på 1800-talet att alla djurarter, om man går tillräckligt långt tillbaka i tiden, härstammar från en och samma livsform. Det är enligt Darwin då bara självklart att människor använder samma muskler som andra djur för att uttrycka känslor. ”Människans uttryck, såsom att håret reser sig i närvaron av ren skräck, eller att hon visar tänderna i ett stadium av totalt raseri, kan knappast förklaras på annat sätt än uppfattningen att människan en gång i tiden existerade i ett mycket lägre, djurliknande tillstånd”.
Modern forskning har inte gett Darwin rätt i alla teorier han hade om djurs känslor, etc., men många av hans teorier har under senare år bekräftats. Människor och djur använder samma muskler för att utrycka känslor.
Vårt råd blir oavsett vad vetenskapen säger att sova som en katt, böka som en gris och le som en hund…!
