År 1977 startade en 47-årig professor vid universitet i Nevada en träningsgrupp för män. Den nu 81-årige Lawrence Golding drog samman en grupp män som tränade på liknande sätt (boot camp) som man gör i marinkåren tre gånger i veckan. Man tränade mellan maj och september och man hade ingen utrustning att tillgå utan höll sig till kroppsövningar som armhävningar och situps.
Männen var i åldrarna 30-51 när Golding startade träningsgruppen. Många av dessa män fortsatte att träna tillsammans med Golding över två decennier, och nu skördar de resultatet av sitt aktiva leverne. Man slutade för övrigt träningsprogrammet några år sedan på grund av ”logistiska problem som att det var slut på parkeringsplatser på området…”.
Många av männen som visserligen hunnit bli gråhåriga och få både barn och barnbarn har under åren som förflutit sedan de påbörjade sin hårda träning sett imperier och diktaturer resa sig och falla, ekonomiska uppgång och fall, börsyran på Wall street, Internets födelse, IT-bubblan, och sammanlagt 6 presidenter väljas och återväljas på det högsta ämbetet i USA. Trots alla år som gått, trots att de var i undre eller övre medelåldern redan 1977, har de idag bättre triglycerid-värde och kolesterolvärden än när de började den hårda träningen (många av de som ingick i gruppen var överviktiga och i dålig form när de började). Dessutom har deras aerobiska kapacitet, rörlighet och styrka inte visat några ålderstypiska tecken på att försämras.
Golding definierar åldrande som att ”när man inte längre kan utföra de fysiska prestationer som man utförde när man var yngre”. Han menar att de som fortsätter sin träning oavsett hur många ljus man sätter i födelsedagstårtan behåller sin kapacitet att göra samma saker som de kunde göra när de var i 20-årsåldern.
Experter på åldrande menar att vår diet, vår mentala inställning och sociala tillvaro, tillsammans med regelbunden träning är nycklarna till ett långt och friskt liv.
En annan intressant undersökning (utförd på över 27, 000 kvinnor med medelåldern 55 år) i sammanhanget publicerades 2009. Undersökningen konstaterade att fysiskt aktiva kvinnor löper 40 procent lägre risk att drabbas av hjärtattack.
Enligt en läkare vid Stanford, som citeras i health-usnews, är människans viktigaste organ benen. ”Om dina ben håller sig i form så sköter sig allt det andra på egen hand. Du faller inte och bryter höften. Ditt hjärta håller sig i skick. Du blir inte skör. Och sexlivet fortsätter att vara bra och din hjärna håller sig frisk och du kostar mindre pengar”.
Enligt samma läkare ska medelålders människor träna minst 30 minuter åt gången, tre gånger i veckan. Helst mer. Mycket mer. Många andra undersökningar har för övrigt konstaterat att man aldrig blir för gammal för att träna. Även äldre människor kan förbättra sin aerobiska kapacitet, styrka och rörlighet.
Träning håller oss yngre
Åldrande fortsätter att vara en relativt mystisk process för vetenskapen. Tidigare forskning har visat att det sker många icke önskvärda processer på cellnivå i våra kroppar i takt med att vi blir äldre. Vetenskapen har ändå inte lyckats en gång för alla fastställa hur mycket dessa processer kan tillskrivas den tickande klockan, eller om de också, i alla fall till stora delar, kan tillskrivas vår livsstil. Forskare vid universitetet King´s College i London (journal of Physiology, Jan, 2015) ville se vad som händer med funktionaliteten i våra kroppar när vi tar bort inaktivitet som en faktor. Enligt chefen för studien: ”Vi ville se vad som händer när vi åldras i ett bästa scenario”.
De brittiska forskarna rekryterade 85 män och 41 kvinnor, i åldrarna 55-79, som cyklar regelbundet. För att kvalificera sig för studien var männen tvungna att kunna cykla 10 mil på 6 och en halv timma, och kvinnorna var tvungna att klara 59,5 km på fem och en halv timma.
Sedan lät forskarna testdeltagarna genomgå en mängd kognitiva och fysiska tester. Uthållighet, muskelmassa, styrka, minneskapacitet, syreupptagningsförmåga, etc. All denna data jämfördes sedan bland annat med riktvärden för normalt åldrande, etc. Resultatet visade att dessa motions-cyklister behöll sin fysiska förmåga genom följande decennier och deras värden var mer jämförbara med mycket yngre åldersgrupper. Som grupp betraktat, hade till och med de äldsta cyklisterna lika bra balans, reflexer, metaboliska värden och minneskapacitet som unga individer överlag.
Åldern är verkligen bara en siffra, förutsatt att man tar hand om sin kropp.
Studien visade dock att vissa processer som uppstår med åldrandet helt enkelt inte går att göra något åt. De allra äldsta cyklisterna i studien hade mindre muskelkraft och massa, samt syreupptagningsförmåga jämfört, med de i studien som ”bara” var runt 50 och 60.
Men även om om vår kapacitet vad det gäller uthållighet och styrka oundvikligen minskar när vi åldras, även om vi tränar så var alla värden för de som var över 70 markant högre jämfört med deras otränade åldersbarn – och kom ihåg att detta rörde sig om väldigt vältränade individer, och deras resultat blev sämre med åren när de nådde en viss ålder. Som vi redan fastslagit kan man som otränad, även när man är gammal, alltid förbättra sin fysiska förmåga (förutsatt att man är frisk).
Dr. Harridge konkluderar en intervju med Nytimes med att slå fast följande: ”Om du gav dessa [cyklisterna i testgruppen] data till en läkare och bad honom att fastställa deras ålder med hjälp av deras värden skulle det vara omöjligt. På pappret ser de alla unga ut. Är du fysiskt aktiv fungerar din kropp mer som hos en ung person på insidan”.