Den världsberömde föreläsaren inom självhjälp Robin Sharma hävdar att det viktigaste han lärt sig av att coacha entreprenörer i över 15 års tid är ”att fokus är mer värdefullt än intelligens”. Det ligger nog mycket i det, utan fokus kommer man inte långt med det man företar sig. Men för att kunna hitta fokus måste man också vara driven, man måste vara motiverad.
För de flesta människor är brist på motivation ett livslångt gissel, men för vissa sällsynta individer vekar motivation strömma från ingestans, från en ändlös källa, som om de på något sätt vore uppkopplade till en osynlig evighetsmaskin.
Vissa framgångsrika människor menar att deras inre motivation kommer från att haft en hård uppväxt, att de levt fattigt och/eller behandlats illa och att detta lett till att de har en känsla av att de vill bevisa något för världen.
Denna förklaringsmodell gäller dock långt ifrån alla. Vi har i Sverige flera exempel på framgångsrika idrottsmän som kommer från en ganska priviligierad medelklassmiljö, men som ändå, redan från tidig ålder, bär med sig den där inre lågan, längtan efter att bli bäst.
Titta till exempel på denna intervju med Björn Borg från när han var 14 år:
Eller vad sägs om Peter Forsbergs fantastiska motivation till att alltid vilja vinna, att vara bäst? När han var sju eller åtta år kom han gråtandes hem till sin pappa efter en match med knattelaget och snörvlade fram att ”vi förlorade”, varpå pappan (Kent Forsberg, sedermera tränare för svenska landslaget) frågade sonen ”Vad blev resultatet”? ”7-8”, svarade Peter modfällt. ”Hur många mål gjorde du då Peter?” frågade pappan. ”7.”
Såväl Björn Borg som Peter Forsberg (många riktigt framgångsrika idrottsmän och kvinnor i Sverige har följt samma bana) har efter sina karriärer gått vidare att bli framgångsrika affärsmän. De har helt enkelt en drivkraft utöver den vanliga som hjälper dem framåt.
Var kommer drivkraften ifrån?
Forskare hävdar att den som oftast är en kombination av gener och av händelser som formade oss under uppväxten.
Läs tips på hur man blir mer motiverad.
Olika teorier om drivkraft
Vissa teorier menar att vi drivs av att uppnå inre balans, att vissa individer har en inre oro som de släcker genom att utföra, eller undvika, vissa aktiviteter. Andra individer har i motsats en inre ”rastlöshet” som driver dem till aktiviteter som eldar på det inre (som att bestiga berg).
Freud menade att vi drivs av Eros och Thanatos (livet och döden), att allt vi gör, alla tankar vi har, alla känslor vi känner, har ett av två specifika syften: att hjälpa oss att överleva eller undvika att förstöras. Vi blir till exempel motiverade att utbilda oss eftersom det kommer hjälpa oss att överleva genom att ge oss förbättrade möjligheter att få ett jobb, eller hitta en bättre maka/make, få bättre vård etc.
Den kändaste teorin om våra drivkrafter är den humanistiska teorin som menar att människor alltid drivs till att maximera sin potential tills det kommer hinder i vägen. Först när man väl tagit sig förbi ett hinder kan man röra sig framåt i sin utveckling. Dessa hinder kan vara allt från hunger och törst till finansiella problem (allt som flyttar vårt fokus från det vi behöver göra från att uppnå vår psykologiska max-potential.)
Maslows behovstrappa illustrerar denna teori bäst. Enligt hans behovstrappa så rör vi oss bara uppåt när vi uppnått ett steg på trappan. Botten av trappan inkluderar ”hunger, törst, tak över huvudet, syre och sömn”. Sedan följer ”säkerhet” (att man bor i lugna områden, att inkomsten är tryggad, att man är del av ett socialt nätverk etc.). Tredje trappsteget är ”kärlek och en känsla av samhörighet” (vänner, flickvän/pojkvän, sexuell intimitet). Fjärde steget av behov är ”självkänsla”, att man tror på sig själv, att man uträttar saker som man kan känna en tillfredsställelse över, att man blir respekterad av andra, etc. Det sista steget är ”självförverkligande”, att man får utlopp för sina kreativa impulser, att man får ägna sig åt problemlösning, moraliska frågor, att man saknar fördomar och accepterar sakernas tillstånd.
Inga teorier har dock lyckats på ett tillfredsställande sätt beskriva varför vissa är mer motiverade än andra.
Men hur uppnår man då framgång även när man inte känner sig motiverad? Svaret formulerades bäst av vår bäste alpine skidåkare genom tiderna, Ingmar Stenmark: ” Hä ä ba å åk!”. Man ska inte tänka så mycket på var motivationen kommer från eller hur man ska framkalla den, utan istället bara köra på även när man inte vill eller orkar.
Vad som främst kännetecknar framgångsrika idrottare och affärsmän är att de har kurage och ”jävlar anamma” i sig, och inte låter trötthet, leda eller lathet stå i vägen för deras framgång.En amerikansk undersökning visade att kurage/jävlar anamma (”grit” på engelska”) är en betydligt viktigare variabel för framgång än IQ.
Kurage definieras i sammanhanget som:
- Att man har en tydlig målbild.
- Att man uppvisar en stark beslutsamhet även när omgivningen tvivlar.
- En ödmjukhet inför faktumet att framgång inte är lätt att uppnå.
- Att man fortsätter framåt trots sina rädslor.
- Att man har tålamod med alla de hinder som uppstår längs vägen mot målet.
- Att man sätter upp en samling med etiska regler som man följer.
- Att man är flexibel i sitt hanterande av hinder.
- Att man kan anknyta till andra människor och kan konsten att ”arbeta i grupp”.
- Att man inser att man inte är svag bara för att man i vissa situationer behöver hjälp.
- Ett fokus på, och uppskattande av, varje steg i rätt riktning.
- Att man uppskattar andra människors ”jävlar anamma” och kurage.
- Att man besitter en lojalitet som aldrig offrar sociala kontakter längs vägen.