Plastikkirurgi blir allt vanligare i Sverige och många tror att det snart kommer att ses precis lika naturligt att göra en plastikoperation som det är att se över sina kost- och motionsvanor. Studier visar dock att det finns fler faror med plastikkirurgi än bara riskerna man tar i samband med operationen. Risken är att man förvärrar problem med sin mentala hälsa efter en plastikoperation.
Det är svårt att göra psykologiska utvärderingar vad det gäller plastikoperationer. Kände individen till exempel att plastikkirurgi skulle på något vis underlätta en mental börda, och är det denna börda som dröjer sig kvar trots operationen?
Eller började patienten utveckla psykologiska problem som en direkt följd av det plastikkirurgiska ingreppet?
Problemet är också att man skulle behöva göra större undersökningar med en stor population som man följer under en längre tid för att få klara besked i frågan.
I Norge har man emellertid gjort just detta. Man började följa 12, 000 studenter i åldrarna 12-19 1992. Sedan gjorde man uppföljningar på dem var sjunde år. Visserligen förlorade man under årens lopp många av deltagarna i studien på grund av olika anledningar (att vissa bytte skola till exempel), men år 2005 när man avslutade studien återstod ändå så många som 2890 personer. Av dessa hade 106 stycken gjort minst ett plastikkirurgiskt ingrepp. Detta inkluderade 78 män och 28 män.
Forskarna ansåg att det var för få män som ingick i studien som hade gjort någon form av plastikoperation så man fokuserade på kvinnorna. De flesta av dessa hade gjort bröstförstoringar eller bröstförminskningar, samt andra ingrepp på öron, näsa, och fettsugning.
I studien kunde man dra slutsatsen att kvinnor med psykologiska problem är mer benägna att någon gång i livet göra en plastikoperation. Denna grupp kvinnor var överrepresenterade vad det gällde en historia av ångestproblematik eller depression. De hade också i större utsträckning brukat droger, och gjort fler självmordsförsök och uppvisat andra former av destruktivt beteende.
Gjorde dessa ingrepp att kvinnorna mådde bättre psykiskt efteråt? Med ett enda specifikt undantag verkar det som om att plastikoperationerna inte gjorde att de mådde bättre alls. Visserligen upplevde kvinnorna som gjort en bröstförstoring ökad tillfredsställe med just den delen av kroppen (men inte som helhet), men samtliga typer av ingrepp ledde också till ökad ångest, depression, ätstörningar, ökat intag av alkohol och fler självmordsförsök.
Avslutningsvis konkluderade de norska forskarna att deras studie är ett starkt bevis på att det inte finns några som helst bevis på att plastikkirurgi hjälper kvinnor, som upplever missnöje med sina fysiska behag, att må psykiskt bättre.
Fakta plastikkirurgi i Sverige:
- Det utförs per år cirka 25, 000 plastikoperationer i estetiskt syfte.
- Antalet plastikkirurgiska ingrepp ökar med cirka 15 procent årligen.
- 85 procent av alla operationer utförs på kvinnor, men det blir allt vanligare att män också gör det.
- Åldersgruppen som är mest benägen att göra en plastikoperation är mellan 25-45 år.
- Ingrepp inkluderar: näsplastik, öronplastik, ögonlocksplastik, pannlyft, läppförstoring, hakförstoring, ansiktslyftning, bröstförminskning, bröstförstoring, bröstlyft, penisförstoring, fettsugning och bukplastik.
- Läs om Botox.
Källa: bps-research.digest, 15/2, 2012, von Soest, T., Kvalem, I., and Wichstrøm, L. (2012)