Fasta – rensar man kroppen på gifter när man fastar och vad händer i kroppen?

Det är inte så vanligt att man fastar för att gå ner i vikt, utan snarare för att man vill rensa kroppen och må bra (dock börjar periodisk fasta bli allt mer populärt). Kort efter att man påbörjat sin fasta upplever många en känsla av upprymdhet och energi.  Detta beror på att när man fastar påverkas aptitcentrum, den del av hjärnan som styr aptiten, och man känner sig inte hungrig trots att man fått i sig väldigt lite kalorier.

Att fasta brukar vara trendigt ett par gånger per årtionde, och oavsett om det är ”hippies”, religiösa grupper eller olika inriktningar av fitnessentusiaster som hyllar fastandet för stunden brukar den vanligaste orsaken vara att man anser att fastandet renar kroppen från gifter och andra slaggprodukter. Det finns dock inget vetenskapligt stöd för att så skulle vara fallet.

Däremot börjar det komma fler och fler forskningsrapporter som visar att regelbunden fasta kan leda till att hälsan förbättras markant.

Fastande leder till ett längre liv?

Flera religiösa inriktningar har länge hävdat att fasta är bra för själen, men det tog lång tid innan läkarvetenskapen uppmärksammade de fysiska fördelarna. Under början av 1900-talet började doktorer dock rekommendera fasta mot diabetes, fetma och epilepsi trots att man egentligen inte visste på vilket vis fastan påverkade kroppen.

När den ekonomiska depressionen i USA var som värst, och man hade dålig tillgång till föda, 1929-1933, ökade livslängden med hela sex år i genomsnitt. Detta satte igång nyfikenheten hos olika forskare, men det är först det senaste decenniet som forskningen börjar förstå hur fastande kan leda till ett längre liv.

I USA har man främst uppmärksammat tillväxthormonet IGF-1 och dess roll i åldrandeprocessen. Grovt förenklat så innebär höga nivåer av IGF-1 att man åldras fortare, att man snabbare drabbas av åldersrelaterade sjukdomar. Om man fastar regelbundet (det är också viktigt att man håller nere intaget av proteiner) så sjunker nivåerna av IGF-1.

Mycket tyder alltså på att ett regelbundet fastande förbättrar hälsan på flera plan, med bland annat förbättrade blodvärden. Michael Mosleys dokumentär ”Svält dig gammal” fick mycket uppmärksamhet när den sändes i SVT. I dokumentären experimenterade Mosley med att fasta i tre dagar och hans hälsovärden blev genast mycket bättre (och hans nivåer av IGF-1 sjönk markant).

Mosley har, baserat på sina erfarenheter under inspelningen av dokumentären, skapat en uppmärksammad diet, 5:2-dieten, som innebär att man fastar två dagar i veckan (eller rättare sagt håller sig till 500 kalorier om man är kvinna och 600 kalorier per dag om man är man) och äter normalt veckans resterande fem dagar. Denna diet har varit effektiv för många, som tappat och behållit sin vikt.

Problemet är att vem orkar gå två hela dagar nästan helt utan mat varje vecka…?

Ny forskning visar att man inte behöver vara så extrem att man fastar två gånger i veckan, eller mer, för att uppnå positiva hälsofördelar. En mindre plågsam lösning är att man anammar periodisk fasta, dvs. att man regelbundet hoppar över frukost och/eller lunch och middag. Det finns inget definitivt, optimalt schema på vilken måltid på dagen som är mest effektiv att hoppa över, eller hur ofta man ska göra det. Mycket tyder dock på att det är bra för hälsan, och att det är enklare att gå ner i vikt, om man regelbundet hoppar över måltider.

Många inom läkarvetenskapen är dock fortsatt mycket skeptiska och hävdar att det inte finns några definitiva slutsatser och man rekommenderar vuxna individer att regelbundet fortsätta att få i sig 2000 kalorier eller mer per dag. Vissa pekar också på att forskning på fåglar visat att fettlösliga gifter koncentreras i hjärnan vid svält.

Även om det är kontroversiellt att fastandet skulle leda till att man lever längre kan nog alla enas om att det är bra för självdisciplinen och att man känner sig lättare i kroppen av att hoppa en måltid då och då och – inte minst – att man uppskattar smaken på mat mer.

 

Det finns olika typer av fasta, och den vanligaste i Sverige är vätskefasta, som går ut på att man dricker ett par liter vätska i form av avkok från grönsaker, fruktjuicer, örtte, och eller grönsaksjuice per dygn. Dessa vätskor ger massor av kolhydrater, mineraler och vitaminer men inget protein eller fett. Just fett är kroppens huvudsakliga bränsle, men när man fastar används proteinet som kroppen lagrat som bränsle eftersom kolhydraterna man får i sig snabbt tar slut.

Om du vill prova på att fasta så var lite försiktig till att börja med, och tänk på att barn som växer, och människor som inte är helt friska bör undvika att fasta helt och hållet. Och fasta inte för länge! Känner du dig väldigt yr eller svag avbryt omedelbart fastandet.